Inledning Utrustning Ljus & färger Bildkomposition Kamerainställning Övningar Skötsel & säkerhet I datorn

I datorn

Säkerhet och ordning bland bilderna

Minneskort blir allt billigare varför man kan välja de största kort man har råd med. Lämpligt är att få plats med bilder från minst två dyk på varje kort. På så sätt slipper man öppna uv-huset för att byta kort.

Med en bärbar dator kan man direkt efter dyken kan ladda över bilderna och se vad som behöver förändras eller göras om. Man lär sig mycket snabbare och slipper komma hem med 1000 bilder och upptäcka att hälften av dem är oskarpa eller felexponerade. Skärmarna i bärbara datorer är tyvärr ofta för dåliga för seriös färghantering så tillbaka hemma behövs en bra och större skärm.

Säkerhetskopiering är något som många slarvar med. Om hårddisken av någon anledning går sönder kan alla filer vara förlorade. Enklast är att använda en extern hårddisk med USB2 eller Firewire med kapacitet på minst samma storlek som man har i datorn. Säkerhetskopiering bör göras minst en gång per vecka eller oftare vid behov. Hårddisken skall inte förvaras tillsammans med övrig utrustning. Vill man ha fullständig säkerhet bör säkerhetskopia av datorns hårddisk göras innan man raderar minneskorten.
Om man inte har en bärbar dator eller eller inte kan ta med den på resa kan en fotoaffär eller ett Internetcafé skriva över bilderna till en CD-skiva. Kanske kan även dykcentret hjälpa till. Be om två exemplar om så kan du skicka hem en säkerhetskopia.

Med Mac följer iPhoto som räcker långt för att organisera bilder och skapa bildspel. iPhoto kan även användas för enkel bildredigering och lämnar alltid originalet orört. För Windows kan man istället använda Picasa. Med Photoshop Elements för Windows följer Photoshop Albums som kan organisera bilder och bränna CD-skivor.

Ett av de bättre programmen för att organisera sina bilder är iView Media som finns för både Mac OS och Windows. Ett bra alternativ för Mac-användare är det svenskutvecklade Q-Pict. Programmen kan användas för att bränna bildarkiv på CD/DVD-skivor. För dem med professionella ambitioner finns det givetvis andra mycket bra men dyrare alternativ.

Färghantering

Digitalkamerans sensor kan inte återge alla färgnyanser som vi ser. Man säger att färgrymden är begränsad. Färgrymder namnges som till exempel sRGB och AdobeRGB och dess arkitektur beskrivs av en profil som finns inbäddad i bilden.

Kompaktkameror ”märker upp bilden” med profilen sRGB via en informationsstandard som kallas EXIF. sRGB är lämplig för visning av bilderna på bildskärm eller med projektor samt för fotokopior som du beställer i fotoaffären eller via internet. I systemkameror kan man även välja den större färgrymden AdobeRGB som lämpar sig för utskrifter och tryck. Från AdobeRGB kan bilden med bibehållen kvalitet konverteras till sRGB (Image/Convert Color Profile/Apply sRGB Profile). Observera att detta val finns först från och med Elements 4. Men tvärtom, från sRGB till AdobeRGB, ger en försämring av kvaliteten. Så för en bild i sRGB som skall skrivas ut eller tryckas är det därför bättre att behålla sRGB-profilen.

sRGB	Adobe RGB	En färgprofil är en färgrymd som justerats för att återge färgen korrekt på en specifik hårdvara

Om bildskärmen är något mörk och rödtonad så kan det hända att man gör bilderna för ljusa och gröna för att kompensera för skärmens färgfel. Kalibrering av bildskärmen ger rätt färgåtergivning. I Mac OS X inställningar/bildskärmar/färg finns ett hyggligt program för att kalibrera bildskärmen. I Windows kan Adobe Gamma som följer med Photoshop användas för en enkel kalibrering.

För bästa resultat finns programvara och mätare som läser av bildskärmen och kalibrerar den som till exempel GretagMacbeth eller Pantone Spyder. Färgåtergivningen kalibreras med hjälp av en standardiserad färgkarta som mäts på skärmen respektive den utskrivna avbildningen. Resultatet av mätningarna presenteras som en korrigerande färgprofil. De flesta tillverkare av hårdvara tillhandahåller färgprofiler för sina produkter. Datorns färgstyrningsprogram hanterar profilerna. I Mac OS heter det Colorsync och i Windows ICM (Image Color Management). Ingemar Edfalk och Gary Ballard ger fördjupad information om färgstyrning.

Bildskärmens betraktningsvinkeln skall vara stor för att undvika färgskiftningar och kontrasten så hög som möjligt. Ljuset i rummet och vid bildskärmen samt reflektion från inredningen påverkar hur färg uppfattas. Därför bör bildskärmsbakgrunden ha en neutral grå färg och det omgivande ljuset vara dämpat men räcka för att läsa en text i en bok. Arbetsbelysningens färgsammansättning påverkar hur utskrifter och förstoringar uppfattas. Bäst är att använda så kallade fullspektrallysrör eller 950-lysrör. Halogenlampor är det billigaste sättet att få en hygglig färgsammansättning.

Skrivare återger en bild väldigt olika beroende på inställningar och typ av bläck och papper. Tillverkarna skickar med profiler som stämmer någorlunda med deras eget papper och bläck och ger ett förutsägbart resultat.

Bildbehandling

Givetvis försöker vi ta välkomponerade, rätt exponerade och skarpa bilder. Men under vatten blir det tyvärr lätt färgstick och reflexer av blixtljuset från partiklar i vattnet. Sådana fel kan ofta redigeras bort. Men en oskarp eller starkt överexponerad bild går inte att rädda. Så det är enklast att göra rätt från början. Digital bildbehandling ger också möjlighet att lägga ihop delar från flera bilder. Sådana bilder kan bli roliga och snygga men man bör redovisa att bilden är manipulerad. Photoshop CS har fler funktioner men Photoshop Elements är billig och duger bra för den som är ny inom digital bildbehandling eller vanlig amatör.

Före justering ser bilden ut att höra hemma i papperskorgen. Peka på bilden för att se hur den ser ut efter redigering.

Bildbehandling i Photoshop är ett enormt ämne och det finns många bra webbplatser och böcker att läsa. Photoshopskolan av Per Norbin är en utmärkt början. Jag går därför här bara in på ett förslag till arbetsflöde och grundläggande redigering i Photoshop Elements.

Inställningen av färghanteringen i Photoshop CS och olika versioner av Elements skiljer sig åt. Det finns också olika vägar att gå beroende på hur långt man vill gå för att få ut maximalt av bildfilen. Så ett entydigt förslag som passar alla går inte att ge.

I Elements inställningar finns valet (Photoshop Elements/Preferences/Saving files) "Ignore Camera Data (EXIF) profiles". Genom att kryssa ur det valet visar Elements bilden med den färgrymd som anges i EXIF. Elements ställs på fullständig färghantering. Arbetsfärgrymden är då Adobe RGB men den i EXIF angivna profilen behålls. Elements ger alternativet att bädda in rätt färgrymd när bilden sparas om. På så sätt får man konsekvent färgåtergivning i olika program. Detta arbetssätt fungerar oavsett om kameran använder sRGB eller Adobe RGB. Om man fotograferar i råformat så görs valet av färgprofil i råkonverteraren.

De filer som kopieras från kameran bör betraktas som digitala original. Man bör lämna dem orörda och istället arbeta med kopior. JPEG är ett format som komprimerar bildfilen och tar bort information varje gång filen sparas. Filerna ska därför sparas om i PSD (Photoshops eget format) eller i TIFF innan man börjar arbetar med dem.

En enkel början är att använda justeringsläget ”Quick Fix”. Den mer erfarne eller med högre krav använder ”Standard Edit”. Lämpligen börjar man med att göra justeringar i ”Nivåer”. Om färgbalansen är fel kan färgkanalerna justeras separat. Det går också att markera olika delar av bilden och göra olika justeringar på delarna. Turkost färgstick kan minskas med verktyget ”Ersätt färg” genom att ett färgprov tas och mättnaden minskas för aktuell färg. En blek bild kan vinna på att man ökar färgmättnaden. Justeringen finns i menyn ”Förbättra/Justera färg/Justera mättnad och saturation.

Den röda färgkanalen ligger ofta ordentligt förskjuten jämfört med grön och blå. Genom att justera färgkanalerna separat kan man få bort eller minska ett färgstick.

Reflexer från partiklar i vattnet kan tas bort med klonverktyget. Bildinformation strax intill området som ska tas bort kopieras in över felet. Bäst resultat ger en klonstämpel med lite luddig kant. Stora områden med reflexer som till exempel en vattenbakgrund kan markeras och jämnas ut med filtret ”Damm och repor”. Brus kan minskas med filtret ”Minska brus”. Överdriven brusreducering gör att bilden tappar skärpa och ser konstgjord ut.

Reflexer från partiklar kan tas bort med klonverktyget. Peka på bilden för att se hur den ser ut efter redigering.

Markering av en del av bilden görs enklast med verktyget ”Trollspö” följt av markeringspenseln. Det kan vara användbart att invertera markeringen för att lättare minska en markering som blivit för stor. Ibland passar det bra med skarpa kanter men oftast är det bäst med en mjuk övergång.

Vid kreativ bildbehandling arbetar man i olika lager. Delar av andra bilder kopieras in i separata lager ovanpå bakgrunden. Lagren kan justeras var för sig, ha olika grad av genomskinlighet och kanterna målas bort med en halvtransparent pensel.

Grundbilden, dykaren, bubblorna, en fisk och ljuset från ytan ligger i olika lager.

Att minska storleken på en bild ger ingen synlig förlust i kvalitet. Bäst resultat blir det med inställningen Bicubic sharper (Bikubisk skarpare). Men att öka storleken kan göra bilden suddigare och avslöja kantmönster. Bäst resultat blir det med inställningen Bicubic smoother (Bikubisk mjukare). Gå först till Image/Resize/Image size (Bild/Ändra storlek/Storlek på bild). Om bildstorleken ska minskas, ställ in Bicubic sharper (Bikubisk skarpare). Ändra inget annat. Tryck OK. Om bildstorleken ska ökas, ställ in Bicubic smoother (Bikubisk mjukare). Ändra inget annat. Tryck OK. Därefter, med beskärningsverktyget markerat, ställs bildens storlek och upplösning i rutorna för Width (Bredd) och Height (höjd). Välj cm eller pixlar beroende på om bilden är för utskrift/förstoring eller webben. Upplösningen anges alltid i dpi (dots per inch). Drag ut beskärningsramen. Flytta ramen genom att placera markören inom ramen och håll nere musknappen. Justera storleken genom att dra i de markerade hörnen.

Bilder för Internet skall ha den önskade storleken i pixlar (upplösningen spelar ingen roll), färgrymden sRGB och sparas som JPEG med funktionen ”Spara för webb”. Rutan ICC Profile bör väljas för att få med färgrymden. Bilder för utskrift bör ha upplösningen 200-300 dpi och sparas i PSD eller TIFF. Färgrymd och filformat beror på vad fotolabbet kräver.

Efter ändring av bildens upplösning och storlek görs eventuell ökning av skärpan. Observera att inte hela bilden nödvändigtvis måste skärpas. Bilden kanske vinner på att bara en del av huvudmotivet skärps upp. Skärpning för förstoring och utskrift gör lämpligen med filtret ”Oskarp mask”. För att kunna bedöma skärpningen skall bilderna betraktas i 25, 50 eller 100% förstoring på skärmen. Bilder för Internet skärps bäst med filtret ”Skärpa”.

Amount (mängd) är beroende av hur mycket bilden är skärpt innan. Radius (radie) är beroende av hur stor bilden är och i vilket media den skall användas. Utskrifter och tryck kan ha en större radie än vad du uppfattar på skärmen som tillräcklig. En liten bild för web eller projektion behöver en radie på 0,4-0,6, en mellanstor 0,6-0,8 och en helsidtäckande bild radien 0,8 – 1,2. Titta alltid på bilden i 50 eller 100 procent. Threshold (gränsvärde) anger gränsvärdet för hur hög kontrasten mellan två angränsande ytor är innan skärpning sker. Värde 0 (noll) skärper alla delar av bilden. Högt värde skärper endast gränsen mellan bilddelar med hög kontrast. Ett mycket vanligt värde är 8.

Förslag till inställning av filtret "Oskarp mask".

När man är klar har man fyra filer för olika bruk; digitalt original, korrigerad fil, slutlig fil för utskrift eller förstoring samt för Internet eller e-post. Genom att använda samma filnamn men bifoga till exempel –w (webb) respektive -p (print) till filnamnet går det att hålla isär dem. Originalet kommer att ha filefternamnet jpg och den korrigerade filen psd eller tif.

	Inledning Utrustning Ljus & färger Bildkomposition Kamerainställning Övningar Skötsel & säkerhet I datorn