Vatten är ungefär 800 gånger tätare än luft vilket gör att ljuset bryts i övergången mellan vatten och luft. Allt ser lite större ut och brännvidden ökar om kamerahuset har plant frontglas.
Vatten filtrerar bort ljusets färger olika mycket. Blått ljus når längst vilket gör att allting ser allt blåare ut när djupet ökar. Även alger och andra partiklar påverkar vattnets färg vilket gör att vattnet på den svenska västkusten har en grönaktig ton och vattnet i Östersjön en gulbrun ton. En blixts vita ljus gör att färgerna syns. Utan blixt blir allting mer eller mindre blåturkost eller färglöst. Även om blixten når till exempel 3 meter blir inte färger helt neutrala på det avståndet. Ljuset färdas ju 3 meter till motivet och reflekteras 3 meter tillbaka. På 6 meters avstånd hinner en hel del rött ljus försvinna.
Vatten absorberar ljusets färger olika mycket. Rött börjar försvinna redan på 5 meters djup.
Manuell vitbalans och filter
Med en digitalkamera går det att få fina färger utan att använda blixt genom att ställa in vitbalansen manuellt. Kamerans bildbehandling ställs om så att vitt återges korrekt. Det är som att sätta på ett skräddarsytt färgfilter på kameran. Vitbalanseringen måste göras om ofta eftersom ljuset ändras beroende på djupet. Denna teknik kräver att det är tillräckligt ljust i vattnet och att man fotograferar med ljuset i ryggen. Det fungerar bäst i tropiska vatten på ned till 5-10 meters djup. I svenska vatten är det oftast för mörkt.
Giant Clam fotograferad utan blixt med
automatisk vitbalans
Giant Clam fotograferad utan blixt med
manuell vitbalans
Solsjöstjärna vid Väderöarna fotograferad med manuell vitbalans och blixten avstängd. Här finns inget rött ljus. Exponeringstiden blir så lång att bilden får skakningsoskärpa.
Solsjöstjärna vid Väderöarna fotograferad med intern blixt och automatisk vitbalans. Kamerahuset skymmer blixten något vilket gör att bildens högra kant är mörk.
Överdriven korrigering av färgen med manuell vitbalans ger i tropiska vatten rött brus. Detta kan undvikas genom att kombinerar ett färgfilter och manuell vitbalans. I tropiska vatten ska det vara ett CY filter (röd-orange) och i nordiska vatten ett GR filter (magenta). Filter lägger inte till färg utan minskar de andra färgerna. Oftast måste man gå ned till en större bländare för att kompensera minskningen av ljus. Filter bör sitta på utsidan av kamerans uv-hus och vara avtagbara för de gör ingen nytta på grunt vatten och filter är mycket svåra att använda tillsammans med blixt.
Färgglad överkurs
Om blixt används tillsammans med manuell vitbalans eller ett CY-filter kommer kameran att uppfatta blixtens vita ljus som rött. Resultatet kan bli att hela bilden och framför allt skuggorna ser för röda ut. Med ett blåturkost filter på blixten kommer blixtljuset att likna det naturliga ljuset. Filtret kan helt enkelt fästas på blixtens diffusor. Denna teknik kan ge intressanta resultat men är mycket svår att använda.
Manuell vitbalans utan blixt.
Manuell vitbalans och upplättningsblixt i full styrka.
Manuell vitbalans och upplättningsblixt med blågrönt filter.
Blixtfotografering
En blixt inbyggd i kameran sitter nära linsen och gör att ljuset reflekteras tillbaka från partiklar i vattnet. Det kan se ut som om det snöar under vattnet. Den interna blixten kan därför bara användas för närbilder vid god sikt. För att undvika eller minska reflektioner måste blixten sitta en bit ifrån kameran. Vi är vana vid att ha ljus snett ovanifrån varför ett bra utgångsläge är snett till vänster eller höger ovanför kameran. Då faller blixtskuggan på ett sätt som de flesta upplever naturligt. Skuggor blir inte lika tydliga som på land då vattnet sprider och mjukar upp ljuset. Därför räcker det ofta med en blixt och det är också lättare att börja fotografera med en blixt. Dessutom behöver man inte nödvändigtvis lysa upp hela bilden.
Av misstag använde jag både extern och intern blixt. Den senare gav en massa reflexer från partiklar i vattnet. Twins, Koh Tao, Thailand 2004-09-24. Olympus C-8080 och FL-20 extern blixt.
Peka på bilden så får du se hur den ser ut efter bearbetning i Photoshop.
Två blixtar kan användas för att lätta upp skuggor men en bild helt utan skuggor kan se konstig ut. Genom att ställa den ena blixten ett steg svagare lättas skuggorna upp utan att försvinna helt. Två blixtar kan behövas för vidvinkelbilder och en andra blixt kan användas för belysning från sidan eller bakifrån.
Det kan uppstå refexer från partiklar i vattnet även om blixtarna är placerade en bit från kameran. Detta kan undvikas genom att man riktar blixtarna rakt fram eller till och med lite utåt. Blixtljuset når motivet men lyser inte upp vattnet mellan kameran och motivet. Detta kallas för kantljus då man utnyttjar kanten av ljusstrålen. Denna teknik passar bra för vidvinkelbilder och för närbilder med linsen ställd i vidvinkelläge (kort brännvidd, tex 28 mm). Diffusorer kan vara användbara för att minska reflexer från blanka fiskar.
Traditionell blixtplacering kan ge en hel del partikelreflextion trots att blixtarna placerats en bit från kameran.
Genom att rikta blixtarna rakt fram undviker man att lysa upp vattnet mellan kameran och motivet. Denna teknik kallas kantljus då man utnyttjar kanten av ljusstrålen.
Vid makro (extrema närbilder) fungerar det oftast bäst att placera blixtarna intill kamerahuset riktade rakt fram mot motivet. Blixtarnas styrka kan behöva ställs ned då de är mycket nära motivet. Diffusorer dämpar också blixtarnas styrka och ger ett jämnare ljus.
