Dykning vid Koh Tao

I paketresan till Koh Tao ingick transfer till tåget, tåg, färja, boende, frukost och 10 dyk. Vi hade redan från början bestämt att stanna i nästan två veckor men inte bokat boende för den andra veckan. Vi visste ju inte om vi skulle trivas på Koh Tao Resort.

På tåget möttes vi genast av en trevlig tågvärd som bjöd på juice. Vagnen var ren och hade fungerande luftkonditionering. Tidig kväll rullade vi ut från tågstationen Hualamphong i Bangkok. Vi var inte speciellt hungriga ännu men nappade på erbjudandet om middag och öl. Lite senare kom tågvärden och bäddade upp sängarna som var rymliga och placerade i tågets längdriktning. Det var riktigt bekvämt. Till och med jag som brukar ha svårt att sova under resor sov ganska gott.

Klockan fyra på morgonen var vi framme i Chumphon. Medan vi väntade på bussen drack vi kaffe och bekantade oss med Carrie och Eric från Seattle. Vi sextiden blev vi hämtade med buss och körda till färjan. I gryningen gled vi ut genom Chumphons fiskhamn. Havet var lugnt och solen sken. Ombord fanns några killar som försökte ragga kunder till olika resorter. Till vår stora förvåning så hade de id-brickor och var inte påflugna. Vi hade inte bestämt var vi skulle bo andra veckan och frågade om olika alternativ. Nang Yuan Island verkade spännande men lite dyrt. När de fick reda på var vi skulle bo tyckte de att vi skulle stanna där då Koh Tao Resort ansågs vara ett av de bästa ställena.

Koh Tao ligger i Gulf of Thailand 80 km öster om fastlandet och 58 km norr om Ko Pha-Ngan. Ön är 3 km bred och 7 km lång. Öns högsta punkt är ca 400 meter över havet. Man kan ta sig till ön med färja från Chumphon, Ko Phan-Ngan eller Ko Samui. Det går också att flyga från Bangkok till Ko Samui och ta anslutande färja. Karta över Thailand och Koh Tao.

Koh Tao betyder sködpaddsön. Om det beror på att funnits gott om sköldpaddor tidigare eller att ön är formad som en sköldpadda är oklart. Det marina livet är rikt och det finns gott om korallrev runt ön. Tidvis kan man till och med få se valhaj. Även stränderna är fina. De flesta som kommer hit gör det för att dyka. Det finns runt 25 dykarrangörer på ön och mångdubbelt fler ställen att bo på. Det finns till och med en tryckkammare! Det finns även ett flertal spa och ett guesthouse i bergen där man kan meditera. Det är också gott om restauranger, barer och nattklubbar för den som vill och orkar hålla igång. Vi tycker att ön både passar för den inbitne dykaren och hans familj.

Bästa tiden att besöka Koh Tao är februari till juni. Under juli till oktober kan det regna (sydväst monsun) av och till men går ändå bra att dyka. Under november till januari kan det vara blåsigt (nordväst monsun). Många kommer hit efter högsäsongen för att slippa trängsel och få lägre priser.

Ön är ganska exploaterad men man är mån om att inte förstöra den. Det finns en samarbetsorganisation på ön som bland annat arrangerar städning och som satt upp regler för verksamheten. Kanske var det därför ”inkastarna” på färjan var så beskedliga och vänliga.

Huset vi bodde i	Några av den alltid glada och trevliga personalen

Koh Tao Resort ligger i viken Ao Chalok Ban Kao och hette tidigare Koh Tao Cottages. Man har under 2004 byggt en ny huvudbyggnad, nytt kök och en vacker pool. Restaurangen och poolen ligger i etager strax ovanför stranden. Strax intill restaurangen ligger en mysig bar. Det fanns även rum och bungalows med luftkonditionering och varmt vatten. På andra sidan vägen hade men ett stort antal hus som klättrade uppför sluttningen. I paketet vi köpt ingick ett rum med eget badrum med kallt vatten och fläkt. Vi bodde strax intill huvudbyggnaden och var nöjda med vårt rum. Luftkonditionering gör att man aldrig vänjer sig vid värmen och vattnet var snarare lite svalt än kallt. Om man reser med barn bör man nog välja luftkonditionering.

I guideboken Lonely Planet står det att personalen är otrevlig men det visade sig vara helt fel. Alla var mycket vänliga på ett avslappnat sätt. Städningen var bra och tvättservicen blixtsnabb. Vi fick tillbaka våra kläder efter bara fyra timmar. Maten var billig och det fanns mycket att välja på. Rum som det vi hade kostade 1200 Bath per natt om man inte dök. Det gick dock att få rabatt om man dök eller gick en dykkurs. För den som vill bo och äta billigare fanns det en hel massa andra ställen att välja mellan vid samma strand.

Transport till dykbåten med longtail boat	Dykgenomgång i halvskugga på övre däck

Stranden var långgrund vilket gjorde att vi fick åka traditionell ”long-tail-boat” ut till dykbåten. Dykbåten var en praktiskt arrangerad ombyggd fiskebåt i trä. På väg till dykplatserna hade man dykgenomgång på övre däck där man också kunde sola under ett luftigt skydd. Det fanns alltid vatten, kex och frukt i obegränsad mängd. Man gjorde två dyk på förmiddagen och höll dykutbildning på eftermiddagen. Vissa kvällar erbjöds nattdyk.

Andra dagens eftermiddag gjorde vi två avrostningsdyk tillsammans med divemastern Claudia. Tydligare genomgång och handsignaler får man leta efter. Det visade sig längre fram att Claudia var barnläkare från Tyskland som tagit en 6 månaders paus från vardagslivet. Jag hade testad min nya kamera i poolen på förmiddagen och fick nu använda den första gången på allvar. Allt funkade bra men jag konstaterade att en starkare blixt hade varit bra. Vi dök i viken Ao Thian Ok. Här fanns sandbotten och korallträdgårdar på bara 6 meters djup så platsen var utmärkt får ett första dyk och utbildning. Andra dyket gjordes på samma plats men efter den klippigare västra sidan av viken. Här fanns lite mer att se. Jag fick några fina bilder av Pink Anemonefish, Christmas tree worm och Crown-of-thorns.

Det visade sig att vi inte fick dyka själva. Vi hade hoppats att efter dykgenomgång få dyka på egen hand för att få gott om tid att fotografera. Man ansträngde sig dock och placerade oss oftast i en liten grupp med de mer erfarna dykarna. Ofta gick det bra men ibland var vi tvungna att lämna en fin plats för att inte tappa bort gruppen. Med tanke på att kameran var ny så är jag ganska nöjd med resultatet. Den som vill fotografera bör nog kolla i förväg med dykarrangören vad som är möjligt.

Batfish vid Chumphon	En av mängder av Pink anemonefish

Vi gjorde totalt 12 dyk och var mycket nöjda med samtliga dykplatser. Sikten i vattnet var 15 till 20 meter. Vid Southwest Pinnacle och en undervattensklippa kallad Chumphon hade vi 25 meters sikt. De nämnda dykplatserna var också allra de bästa. Vid Southwest Pinnacle fanns det enorma mattor med anemoner i olika färger fulla av Pink anemonefish. Här hade några av de andra dykarna skymtat en valhaj vid tidigare dyk. Vid Chumphon fanns ett stort stim Batfish som verkade gilla dykare. De kom så nära att man kunde ha tagit på dem. Här fanns också revhaj och en halvtam Potato cod som lät sig putsas av ett stim småfisk. Vid Twins poserade en muräna för mig. Här hittade vi också den enda anemonen med Clown anemonefish. Man hade lagt en stor ring av stenar runt anemonen och satt upp en varningsskylt för att fiskarna skulle få vara i fred. I övrigt såg vi enbart Pink anemonefish. Vid Green Rock fick en anemonfisk nog av mitt fotograferande och bet mig i fingret. De är kaxiga de små rackarna! Under säkerhetsstoppet vid sista dyket vid Chumphon kom en vacker manet glidande. Jag åkte med i strömmen en lite bit och fick en bra bild trots att jag inte hann sätta på blixten. Vi hade tänkt dyka ett par gånger till men en slemsäcksinflammation i mitt vänstra knä satte stopp för det.

Eftermiddagarna tillbringade vi med att bada i havet eller poolen och med att läsa. Utdrag ur e-posten hem: ” I eftermiddags fick vi massage igen. Det finns en liten öppen hydda nere på stranden där man kan få massage. Vi ligger där och tittar ut över havet och njuter/lider! Ni kan inte föreställa er hur det känns nar en tjock thailändska står och trampar på en. Bernhard hade en mindre thailändsk herre med synnerligen hårda hälar och tår som sprang maraton över hans sargade kropp. När han kom in på upploppet, Bernhards mage, höll han på att dö!”

Några kvällar åkte vi tillsammans med några av de andra dykarna till Sai Ree Beach för att äta. Vid Dry Bar hade man satt ut facklor och lagt ut mattor på stranden. Maten på Suthep On the Beach var jättegod. Det var behagligt varmt, lättsam soul-jazz musik spelades i baren, en kall Singha i handen, solnedgången makalös och stämningen fantastisk. Bättre kväll än så kan man inte ha. Vi undrade varför vi bor i Sverige…

Sai Ree Beach	Middag med dykgänget

En dykfri dag försökte vi hitta en utsiktspunkt på udden mellan viken vi bodde vid och Shark Bay. Vi gick nästan vilse och slog rekord i svettning. Det blev i alla fall en fin panoramabild över viken.

Här fanns gott om vilda eller halvvilda hundar. De såg mycket välmående ut och var sällskapliga. Man vill inte döda hundarna utan tar istället hand om dem. Kanske har det att göra med att thailändarna är buddister. Och för hundarna är det säkert en bra överlevnadsstrategi att vara snälla och sällskapliga. Koh Tao Resort hade en huskatt som kallades för ”Big Balls” vilket var ett passande namn…

Det handlar inte om några stora avstånd på ön men det bekvämaste sättet att ta sig fram var att åka taxi. Bilarna på ön var uteslutande stora terrängående pickuper. Man satt på flaket och kunde åka ganska många i samma bil. På väg mellan vår strand och Sai Ree Beach passerade vi en bar där det alltid jublades när vi åkte förbi. Efter att ha passerat några gånger såg vi den rosa lyktan och insåg att det var en bordell.

På platser som Koh Tao är det verkligen lätt att lära känna människor. Flera kvällar gick vi längst stranden. På ett ställe spelade infödda och resenärer volleyboll tillsammans. Ålder, språk och förmåga spelad ingen roll. Vi satte oss och drack en öl i solnedgången. Jag fotograferade och en nyfiken ung tysk tjej började prata med oss. En kille från Holland anslöt och det slutade med att vi åt middag tillsammans på en fantastisk restaurang byggd på en brygga. Några av dykarna har vi fortfarande kontakt med.

Vädret var perfekt med en temperatur på 30 till 35 grader och ibland lite svalkande vind. Ibland regnade det kraftigt på nätterna men klarnade upp tidigt på morgonen. Inget dyk behövde ställas in på grund av dåligt väder.

Sista dagen regnade det av och till. Det blev en tråkig väntan på att åka. På Big Fish, som ligger granne med Koh Tao Resort, fick jag hjälp med att bränna bilderna från mina minneskort. Innan vi åkte fick vi se att den söta hundvalpen som brukade hålla till i dykshoppen egentligen var fyra olika valpar. Vädret var lugnt och vi fick en bra överresa till Chumphon. Vid horisonten tornade stora moln upp sig. Transporten från färjan till tåget skedde på lastbilsflak och vi kände oss som boskap. Tur att resan in till stan bara tog 20 minuter. I Chumphon åt vi god hamburgare och drack ännu godare öl på Safety Stop. Sedan stod tågvagnen klar får oss. Vi lade oss direkt men ingen av oss lyckade sova annat än korta stunder. Det kändes som om hjulen var trekantiga.

Till Thailand-Kambodja