Fun, falls and forest med Uncle Brian

Under mars 1998 reste jag tillsammans med Bernhard Sahlgren med buss längs Australiens östkust från Sydney till Cairns (karta). På intressanta platser stannade vi till några dagar men i Cairns fanns det så mycket att uppleva och göra att vi blev kvar två veckor. Läs om våra "öden och äventyr" i följande utdrag ur vår dagbok.

Den 9/3 gick upp redan klockan 6.45 för en snabb frukost. Strax innan klockan 8 hämtades vi utanför Bellview för en heldagsutflykt kallad Uncle Brian’s fun, falls & forest. Brian presenterade oss för de två killarna som redan satt i bussen. Vid varje hämtning presenterades vi för de påstigande. Brian höll lätt reda på alla 19 namn och sa aldrig fel under dagen. Brian körde sin rundtur bara fyra dagar i veckan och vi hade haft tur som fått platser på kort varsel. Bara två platser på bussen var tomma på grund av sen avbokning.

Uncle Brian och Angus the Bus

Brian var ursprungligen från Skottland, var mycket trevlig och rolig på ett personligt sätt. Han hade arbetat som chaufför i ett stort bussbolag men startade eget 1995. Bussen var en vit Toyota Coaster som han döpt till Angus the Bus och behandlade som en person. I bussen fanns en mycket bra ljudanläggning och Brian använde ett headset så vi hörde tydligt allt han sa. Under hela resans gång fick vi intressant information och musik vald speciellt för varje tillfälle. Det lät faktiskt som om han gjorde sin egen radioshow för oss.

Så fort vi kom utanför Cairns fick vi lära oss att vi skulle vinka till alla vägarbetare efter att Angus tutat. Med armar vinkande i takt ut genom fönstren på båda sidor såg det ut som om Angus kunde flyga. Vi kom ganska snart till en kontrollstation där de som hade med sig frukt fick lämna ifrån sig den. Man hade nämligen problem med Papaya Fruit Fly som kommit in från Malaysia. Larven äter upp frukt inifrån. Området där den finns var satt i karantän och ingen frukt fick föras ut därifrån. Den som bröt förbudet kunde få böter på upp till 70000 AUD.

Framför oss såg vi nu ett 900 meter högt pyramidformat berg som varit en vulkan. Varje år anordnades en löpartävling upp till toppen. Man kunde också flyga helikopter upp och hanggliding ned. Vi stannade en stund i Babinda för att beställa lunch och Brian berättade om stadens regnrekord. På en husfasad med en regnmätare var rekorden noterade. 1981 hade man fått 5,9 meter regn under året.

I Babinda regnar det mycket!

Sedan fortsatte vi till The Boulders där Brian tog med oss på en stig in i regnskogen. Av och till stannade han och höll en liten föreläsning om vad vi hade omkring oss. Regnskogen har i ett litet område vid Cape Tribulation och här nedanför Adelton Tablelands närmast varit oförändrad i över 300 miljoner år. I regnskogen drar upp till 1000 djur och växter nytta av varje träd. 90% av djurlivet består av insekter. Dägg- och pungdjur såg vi inga men det berodde på att de flesta sover på dagen.

Stammen bildar stöd där
den bäst behöver det.
"Wait-a-while"

"Wait-a-while" är ett slags palm utan egen bärande stam. Den skickar ut tunna "lianer" som kan bli 500 meter långa och har hullingar på för att fästa på andra träd. Det gäller att ta det lugnt om man fastnar och enda sättet att komma loss är att sakta gå baklänges från där man fastnat. Brian visade oss ett slags ormbunke som inte förändrats på 400 miljoner år.

I regnskogen finns både stora och små djur men de kan vara svåra att hitta.

Regnskog heter hos Aboriginerna Bibindo vilket betyder wet peace. De flesta frukter i regnskogen är giftiga för människor och de djur som ej kan hjälpa till med växternas fortplantning. Aboriginer vet dock hur allt kan användas. Bara 0,5% av växterna i regnskogen är utforskade medicinskt. Läkemedel mot HIV har framställts ur växter från regnskog. Så kom vi fram till ett vattendrag där ett vattenfall försvann under marken en bit. Platsen kallades Devils Pool och trots att det fanns gott om varningsskyltar omkring platsen hade hittills 15 oförsiktiga badande sugits ned, fastnat och drunknat.

I Devils Pool badar man bara en gång.

Tillbaka vid bussen fanns det möjlighet att bada. Jag hade med mig snorkel och cyklop men såg inget särskilt. Vattnet var ganska svalt men uppfriskande att simma i. På ett ställe fanns en slänggunga som man kunde kasta sig ut i vatten med. Vi varnades för att hoppa men fick instruktioner hur vi skulle göra om vi ändå hoppade. Det såg kul ut så jag försökte och gjorde ett lyckat hopp men snuddade en undervattensklippa i det andra hoppet. Jag skadade mig inte men det var mycket nära att resan för min del hade slutat på sjukhus!

Till del 2

© 1998 Hans Spicar | www.resochdyk.nu | skicka e-post