Med Nimrod III på Stora Barriärrevet
Under mars 1998 reste jag tillsammans med Bernhard Sahlgren med
buss längs Australiens östkust från Sydney till
Cairns (karta).
På intressanta platser stannade vi till några dagar
men i Cairns fanns det så mycket att uppleva och göra
att vi blev kvar två veckor. En av anledningarna att stanna
länge här var att hinna med att dyka och snorkla på
Stora Barriärrevet. Läs om våra "öden
och äventyr" i följande utdrag ur vår dagbok.
Vid fyratiden på eftermiddagen den 7/3 var vi äntligen
framme i Cairns. En otrolig hetta slog emot oss när vi klev
av bussen. Det var inte långt att gå till Bellview där
vi bokat in oss men svettigt i värmen. Bellview låg på
Esplanade, en gata utefter vattnet där de flesta restauranger
och hostels
låg. Vi fick som alltid ett väldigt vänligt bemötande
och blev visade till vårt rum. Det var ett stort och fint
rum för fyra personer med luftkonditionering och eget badrum.
Tyvärr hade rummet en smutsig heltäckningsmatta men sådant
får man vänja sig vid.
|
Det fanns gott om matställen och hostells
på Esplanade
|
Efter en snabb dusch gick vi runt för att lära oss hitta
på Bellview och passade på att tvätta all vår
smutstvätt. Av Linda i receptionen fick vi tipset att gå
på en föreläsning som kallades Reef
Teach. Vi hann precis fram innan den skulle börja. Paddy
Colwell, marinbiolog och sportdykare, informerade om revet, miljö,
biologi och vad man ska tänka på som sportdykare. Han
var helt otrolig och mycket skicklig i att hålla oss uppmärksamma
de dryga två timmar föreläsningen tog. Till stil
och utseende påminde han om John Cleese. Tillbaka på
Bellview tog vi hand om tvätten och gick sedan ut och åt
på matmarknaden strax intill.
Idag hade vi sovmorgon och det var väldigt skönt. På
Esplanade låg hostelen tätt och det fanns många
restauranger och caféer att välja mellan. Vi gick ut
och hittade snabbt ett bra frukostställe. Efter frukost lämnade
vi in lite film på framkallning och gick sedan tillbaka till
Bellview för att planera våra dagar i Cairns. Receptionen
fungerade också som resebyrå och turistinformation.
De bokade mängder av utfärder och hade gott om informationsbroschyrer.
Vi tittade på utbudet av utfärder på revet och
insåg snabbt att det kunde löna sig att boka in sig på
en båt där man bodde ombord några dagar. Detta
dels för att hinna dyka mer och framför allt komma ifrån
de vanligaste dykplatserna där ibland över 100 snorklare
och dykare fanns samtidigt. Vi tittade närmare på Rum
Runner, Taka
Dive och bestämde oss slutligen för Nimrod 3. Vi bokade en resa med utfärd tisdag
kväll och hemkomst lördag förmiddag. Turen skulle
gå norrut utefter kanten på revet och vi skulle få
flyga tillbaka till Cairns från Lizard Island. Egentligen
skulle det kostat 800 AUD per person men på grund av lågsäsongen
fick vi 300 AUD rabatt per person och dessutom en gratis övernattning
på Bellview för att vi bokade genom dem.
|
Lyxhotel och kasino för den som hade
mycket pengar
|
Följande morgon vaknade vi vid niotiden. Vi fick skynda oss
lite för att hinna packa och checka ut i tid. Vi lämnade
in ryggsäckarna i Bellviews bagagerum och gick för att
fördriva dagen med att strosa runt i Cairns och göra ärenden.
Vi gick först till dykfirman för att betala resan och
sedan postkontoret men konstaterade besviket att vi ingen post fått.
Vi tog ut lite pengar på banken och hittade ett bra internetställe
att surfa från och skicka e-post.
|
Många hus i Cairns är byggda
i gammal Queensland-stil
|
Sen eftermiddag hämtades vi vid Bellview med buss för
transport till hamnen där Nimrod 3 väntade. Båten
var en katamaran som ursprungligen varit ett forskningsfartyg. Den
gjordes om till privatbåt av ägaren och såldes
till dykfirman för ca 10 år sedan. Företaget ägdes
av en affärsman i Sydney och ett äkta par och deras dotter
skötte kontoret. Man konkurrerade främst med Mike
Ball Dive Expeditions som hade en lite rymligare och lyxigare
båt men också var rejält mycket dyrare. Man samarbetade
med Taka 2 och båda bolagen brukade boka om till varandras
båtar om man hade för lite passagerare eller om det är
annat som gjorde att man inte kunde gå ut på revet.
Det fanns en Nimrod 1 och 2 men de hade inget med företaget
att göra.
Trots lågsäsong var resan fullbokad. Det visade sig
bero på att Taka 2 hade maskinfel och bokat om sina passagerare
till Nimrod 3. Med på resan var 18 dykare fördelade på
Nobuyok, Michiko och Yuko från Japan, Katrin, Robin och Bärbel
från Tyskland, Tim från Australien, Allan från
Canada, Susan och John, James och Candy från USA, Carolina
och Thomas från Sverige och Jill och Clement från Singapore.
Besättning ombord på denna resa bestod av James (kapten),
Jim (divemaster), Theresa (hostess), Dave (kock) och Bill (maskinist)
samt Kotoe som var japansk dykinstruktör. Samtliga i besättningen
dök. Jim hade varit divemaster i 7 år och kaptenen hade
dykt i 30 år.
Till del 2
|