En provtur i tryckkammare
Vi var sju stycken Storspiggar som kände oss hågade
att prova Östra Sjukhusets tryckkammare. Med oss hade vi även
Niklas, en kompis som jag försöker lura med i klubben.
Han fick sin 30-årspresent i form av ett besök i tryckammaren,
vilket han uppskattade mycket. Som ni ser på bilden är
tryckkammaren ganska liten. Har man anlag för cellskräck
är det inte att rekommendera att ta en provtur. Konstigt nog
så lyckades vi klämma oss in alla åtta.
Hur skulle vi påverkas av trycket; skulle det kännas
alls eller skulle vi bli lallande fånar. Vi trycktes raskt
ned till motsvarande 50 meters djup och det var svårt att
hinna med att tryckutjämna. Kenneth var förkyld och tvungen
att köra med nässpray före. Av allt tryckande på
näsan blödde han lite näsblod på vägen
ned. Den snabba nedtryckningen gjorde att jag redan vid 10 meters
djup började kände mig yr; gungade inte tryckkammaren
betänkligt?
Redan vid 25 meters djup var vi rejält flamsiga. Knappast
på grund av någon tidigt insättande kvävenarkos
utan mer pga att våra röster förändrades. Snart
lät vi som Kalle Anka allihopa. Vid 50 meters djup skrattade
vi så mycket åt varandras röster att det var svårt
att skilja kvävenarkos från allmänt garv. Jag kände
mig inte speciellt påverkad men de andra höll inte med
mig! Luften blev bokstavligt talat tjock. Att vifta med handen fram
och tillbaka gav nästan samma motstånd som att dra den
fram och tillbaka under vatten. Det blev också otroligt varmt
och fuktigt när luften komprimerades. Underbart är kort;
efter fem minuter som kändes som en minut var det dags att
dekomprimera. Nu blev de istället isande kallt; på med
tröjorna igen. Komprimering och dekomprimering förde ett
förfärligt oväsen så hörselskydd var befogade.
|
Dr Johan Tjärnström vid tryckkammaren
|
Ansvarig läkare denna kväll var Dr Johan Tjärnström
som efter vår tur i tryckkammaren gav en föreläsning
om Hyperbarmedicinska enheten vilket är tryckkammarens egentliga
namn. Enheten bemannas på roterande schema av 12 läkare
som samtliga har marinens dykläkarutbildning och 15 st sjuksköterskor
som utbildats internt. Brandförsvarets vattendykare sköter
den tekniska utrustningen.
Det finns liknande enheter/tryckkammare i Uddevalla, Helsingborg,
Karlskrona och Stockholm vilka alltid är bemannade eller snabbt
kan bemannas. Det finns även en del militära tryckkammare
och några civila (Boden, Härnösand) som dock inte
alltid bemannas.
Vi fick även en repetition av de vanligaste dykskadorna och
en omgång anatomi. Det mesta vi fick höra finns i våra
böcker men några saker var nya åtminstone för
mig. Vi dekomprimerar självklart sakta för att undvika
tryckfallssjuka. Det är dock så att vid dykning bildas
alltid bubblor på den venösa sidan (från kroppen
in i hjärtat och vidare till lungorna) pga det låga venösa
trycket. En för snabb uppstigning kan därför ge andningsproblem
och i värsta fall cirkulatorisk kollaps. Ont i magen förknippar
man kanske främst med tarmsqueeze men detta kan även vara
ett tecken på CNS-bends (tryck på nervsystemet).
Man skulle kunna tro att tryckkammaren bara används för
att behandla dykarsjuka. Främst behandlas dock andra problem
eller sjukdomar. Indikationer för behandling i tryckkammare
kan vara; gasembolism (dykeriolycksfall, medicinska missöden),
drunkning, hypotermi, dekompressionssjuka, kolmonoxidförgiftning,
anaeroba infektioner, perifera krosskador, plastikkirurgiska ingrepp,
svårläkta sår och osteomyelit (inflammation i benvävnad).
När tryckkammaren används för medicinsk vård
får det plats två liggande patienter och en vårdare.
Vid rökgasförgiftning har patienten andats in stora mängder
rökgaser och med dem kolmonoxid. Hemoglobin står för
den övervägande delen av transporten av syre i blodet.
Kolmonoxid binder sig 250 gånger lättare till hemoglobin
än syre och konkurrerar därför ut syret. Patienten
kan andas men blodet tar ej upp något syre varigenom patienten
kvävs. Vid hyperbar oxygenbehandling ges syre i övertryck
på 200-300 kPa vilket leder till att syre löser sig i
kroppsvätskorna. Syretransporten i blodet blir därför
inte längre beroende av hemoglobinet. Syre blir dock giftigt
för hjärnan vid högt tryck. Man ger därför
syre i intervaller om 20 minuter med 5 minuter luft däremellan.
Att syre löser sig i kroppsvätskorna vid högt tryck
är nyckeln till nästan all behandling i tryckkammare.
Meningen är helt enkelt att få fram ordentligt med syre
till den skadade kroppsdelen. Vid svåra infektioner orsakade
av anaeroba bakterier (förökar sig utan syre) gör
den ökade mängden syre att bakterierna inte trivs. Sjukhusets
växel, 031-3434000, kan koppla till dykläkare för
att få konsultation vid problem och frågor om symtom
efter dyk. För transport ska man ringa 112. Det är viktigt
att tala att man dykt om man söker akut för något
som kan ha det minsta att göra med dykning. Helst ska man söka
till Östra Sjukhuset för att få rätt hjälp
vid dykrelaterade problem.
Om det är fler som har intresse att prova tryckammaren så
kontakta Joakim Carlsson så kanske vi kan ordna ytterligare
ett tillfälle. Det kostar 250 kr per person (priset gällde
då texten skrevs).
Texten ursprungligen publicerad i Spiggen Nytt nr 2/97.
|