En provtur i tryckkammare

Vi var sju stycken Storspiggar som kände oss hågade att prova Östra Sjukhusets tryckkammare. Med oss hade vi även Niklas, en kompis som jag försöker lura med i klubben. Han fick sin 30-årspresent i form av ett besök i tryckammaren, vilket han uppskattade mycket. Som ni ser på bilden är tryckkammaren ganska liten. Har man anlag för cellskräck är det inte att rekommendera att ta en provtur. Konstigt nog så lyckades vi klämma oss in alla åtta.

Hur skulle vi påverkas av trycket; skulle det kännas alls eller skulle vi bli lallande fånar. Vi trycktes raskt ned till motsvarande 50 meters djup och det var svårt att hinna med att tryckutjämna. Kenneth var förkyld och tvungen att köra med nässpray före. Av allt tryckande på näsan blödde han lite näsblod på vägen ned. Den snabba nedtryckningen gjorde att jag redan vid 10 meters djup började kände mig yr; gungade inte tryckkammaren betänkligt?

Redan vid 25 meters djup var vi rejält flamsiga. Knappast på grund av någon tidigt insättande kvävenarkos utan mer pga att våra röster förändrades. Snart lät vi som Kalle Anka allihopa. Vid 50 meters djup skrattade vi så mycket åt varandras röster att det var svårt att skilja kvävenarkos från allmänt garv. Jag kände mig inte speciellt påverkad men de andra höll inte med mig! Luften blev bokstavligt talat tjock. Att vifta med handen fram och tillbaka gav nästan samma motstånd som att dra den fram och tillbaka under vatten. Det blev också otroligt varmt och fuktigt när luften komprimerades. Underbart är kort; efter fem minuter som kändes som en minut var det dags att dekomprimera. Nu blev de istället isande kallt; på med tröjorna igen. Komprimering och dekomprimering förde ett förfärligt oväsen så hörselskydd var befogade.

Dr Johan Tjärnström vid tryckkammaren

Ansvarig läkare denna kväll var Dr Johan Tjärnström som efter vår tur i tryckkammaren gav en föreläsning om Hyperbarmedicinska enheten vilket är tryckkammarens egentliga namn. Enheten bemannas på roterande schema av 12 läkare som samtliga har marinens dykläkarutbildning och 15 st sjuksköterskor som utbildats internt. Brandförsvarets vattendykare sköter den tekniska utrustningen.

Det finns liknande enheter/tryckkammare i Uddevalla, Helsingborg, Karlskrona och Stockholm vilka alltid är bemannade eller snabbt kan bemannas. Det finns även en del militära tryckkammare och några civila (Boden, Härnösand) som dock inte alltid bemannas.

Vi fick även en repetition av de vanligaste dykskadorna och en omgång anatomi. Det mesta vi fick höra finns i våra böcker men några saker var nya åtminstone för mig. Vi dekomprimerar självklart sakta för att undvika tryckfallssjuka. Det är dock så att vid dykning bildas alltid bubblor på den venösa sidan (från kroppen in i hjärtat och vidare till lungorna) pga det låga venösa trycket. En för snabb uppstigning kan därför ge andningsproblem och i värsta fall cirkulatorisk kollaps. Ont i magen förknippar man kanske främst med tarmsqueeze men detta kan även vara ett tecken på CNS-bends (tryck på nervsystemet).

Man skulle kunna tro att tryckkammaren bara används för att behandla dykarsjuka. Främst behandlas dock andra problem eller sjukdomar. Indikationer för behandling i tryckkammare kan vara; gasembolism (dykeriolycksfall, medicinska missöden), drunkning, hypotermi, dekompressionssjuka, kolmonoxidförgiftning, anaeroba infektioner, perifera krosskador, plastikkirurgiska ingrepp, svårläkta sår och osteomyelit (inflammation i benvävnad). När tryckkammaren används för medicinsk vård får det plats två liggande patienter och en vårdare.

Vid rökgasförgiftning har patienten andats in stora mängder rökgaser och med dem kolmonoxid. Hemoglobin står för den övervägande delen av transporten av syre i blodet. Kolmonoxid binder sig 250 gånger lättare till hemoglobin än syre och konkurrerar därför ut syret. Patienten kan andas men blodet tar ej upp något syre varigenom patienten kvävs. Vid hyperbar oxygenbehandling ges syre i övertryck på 200-300 kPa vilket leder till att syre löser sig i kroppsvätskorna. Syretransporten i blodet blir därför inte längre beroende av hemoglobinet. Syre blir dock giftigt för hjärnan vid högt tryck. Man ger därför syre i intervaller om 20 minuter med 5 minuter luft däremellan.

Att syre löser sig i kroppsvätskorna vid högt tryck är nyckeln till nästan all behandling i tryckkammare. Meningen är helt enkelt att få fram ordentligt med syre till den skadade kroppsdelen. Vid svåra infektioner orsakade av anaeroba bakterier (förökar sig utan syre) gör den ökade mängden syre att bakterierna inte trivs. Sjukhusets växel, 031-3434000, kan koppla till dykläkare för att få konsultation vid problem och frågor om symtom efter dyk. För transport ska man ringa 112. Det är viktigt att tala att man dykt om man söker akut för något som kan ha det minsta att göra med dykning. Helst ska man söka till Östra Sjukhuset för att få rätt hjälp vid dykrelaterade problem.

Om det är fler som har intresse att prova tryckammaren så kontakta Joakim Carlsson så kanske vi kan ordna ytterligare ett tillfälle. Det kostar 250 kr per person (priset gällde då texten skrevs).

Texten ursprungligen publicerad i Spiggen Nytt nr 2/97.

© 1997 Hans Spicar | www.resochdyk.nu | skicka e-post